Tid att älska (Streaming)

VINNARE – BÄSTA FILM + BÄSTA SKÅDESPELARE – ANGOULÊME FRANCOPHONE FILM FESTIVAL

I ANDRA VÄRLDSKRIGETS SPÅR HADE ALLA EN HEMLIGHET
Madeleine är hotellservitris och ensamstående mor i efterkrigstidens Frankrike. En dag skakas Madeleines tillvaro om av en ödets nyck. I ett slag blir hon våldsamt förälskad i den rike och belevade studenten François. Tillsammans börjar de driva en jazzklubb som blir ett favoritställe för amerikanska soldater.  Madeleine och François romantiska idyll kompliceras dock en aning av hemligheter från deras förflutna. Samt att båda blir mer än lovligt förtjusta i en av stamgästerna på klubben, den stilige Jimmy.

Regissören Katell Quillévéré (Så länge hjärtat kan slå) tog inspiration från sin egen familjs historia under manusarbetet för Tid att älska. Gnistan var upptäckten att hennes mormor hållit sitt förhållande och barn med en tysk soldat hemligt under hela sitt liv. Resultatet är en romantiskt laddad berättelse om skuld, åtrå, komplicerade familjeband och kärlek. Här spelar bland annat homosexualitet, ras och polyamorösa förhållanden in. I huvudrollerna ses Anaïs Demoustier (Alice och borgmästaren) och Vincent Lacoste (Förlorade illusioner). För filmens vackra och romantiska musik står Amin Bouhafa (I nöd och lust, Gagarine). Man får även njuta av tjusiga miljöer, rik dekor och fina kläder på jazzklubben tack vare Florian Sanson, Camille Bougon-Pigneur och Virginie Destiné.

—
* * * * –  ”Jag blev väldigt berörd” – Wanda Bendjelloul TV4

”En film som griper tag” – Kulturbloggen

”Ett ovanligt komplext kvinnoporträtt” – Helena Lindblad DN

—
* * * * *  ”Överdådigt drama” – Les Echos
* * * * *  ”Magnifikt romantiskt drama” – Marianne
* * * * *  ”Ambitiöst och kraftfullt” – Marie Claire
* * * * *  ”Ett magnifikt samspel, ömt och känsligt” – Public
* * * * *  ”Subtil, emotionell och finkänslig” – Sud Ouest
* * * * *  ”Originell och fascinerande reflektion över ett äktenskap” – Télérama
* * * * * ”Gripande, vild och lyrisk” –Les Echos

”Ambitiös” – Variety
”Stark och rörande” – The Hollywood Reporter

—